Små ångest

Jaha nu har det gått ytterligare ett år och nu går det inte att blunda längre. 40 års dagen kryper sig närmare år för år. Lite ågren får jag men försöker ända tänka att det faktiskt är hela tre år kvar och tänk vad mycket man hinner göra på tre år! Stella var tex bara 1 1/2 år för tre år sedan och skulle precis börja på dagis. Det känns som en evighet sedan så då måste det ju rimligtvis kännas som en evighet tills jag fyller 40, eller?!